20 års present?!
Jag blev avsläppt vid centralstationen när storebror skulle iväg och träna fotboll. Så jag hade lite tid för mig själv för första gången sedan jag kom hit. Var väldigt skönt att promenera för sig själv och kika lite i butiker, gick upp för backarna i ”gamla stan”, tog lite kort (blommor – för mammas räkning), njöt av värmen.
Sedan kom dagens stora uppdrag, att ta sig hem med tåg! Själva utmaningen låg i att köpa tågbiljetten. Jag ställde mig i en lång kö som så bra ut, precis innanför ingången på framsidan. Eftersom jag inte kan någon franska och inget står på engelska fick jag hoppas att det var rätt. När jag kom fram till luckan frågade jag killen på andra sidan glaset om han pratade engelska. Litegrann svarade han då och jag tänkte genast: måtte det har bli rätt för jag har ingen som helst lust att hamn i Lyon istället för Nyon! (Första bytet skulle jag göra i Nyon.) Jag sa vart jag ville men lyckades inte uttala det tillräckligt bra för att han skulle fatta så jag fick skriva på en lapp (namnet på den lilla byn "vi" bor i). Självfallet stavade jag fel, ett e för mycket någonstans tror jag bestämt, så när han sökte i sin dator fick han inte upp destinationen. Han reste sig för att hämta en annan kille som dök upp bakom glaset. Under tiden hade jag tid att fundera på varför jag inte hade haft turen att få hjälp av gubben som satt bakom glaset bredvid. Han så ut att ha suttit där för evigt… och var säkert van vid korkade turister som inte kan uttala sina resemål. Till slut fick jag min biljett och jag gick ut i solen igen för att vänta på att tåget skulle gå. Resan hem gick som på räls – både bokstavligt och bildligt. Två olika tåg och sedan var det bara att hoppa av och börja gå upp, upp, upp för backarna för att komma till huset.
Mission accomplished!

För att kunna med att fota motorcyklarna tog jag först kort på kyrkan i närheten. (Den var inte lika snygg så ni behöver inte se den.) Lite diskret gick jag fram och satte mig bredvid kyrkan för att sedan låta kameran klicka mot dessa två.
Jag vill ha den svart!
Om du tar den svarta tar jag den röda. Skulle passa mig prefekt. Såg du den där kyrkan med det höga tornet jag dillade om? Förstår att du njuter av din vistelse i Schweiz och Geneve och din backiga hemort.
Morfar: jag är ledsen, den röda är min!
Men du kan få låna den någon helg ;-)
Vem skiter inte i motorcyklar? Var är blommorna?
Och sen när blev jag Lina? På denna bloggen är jag ju MAMMA
Hördu Hasse! Det skulle göra dig gott att promenera lite mer så det röda spjutet är som gjort för mig. Så klart att du skall ha blommorna Lina alias MAMMA.
Din blogg Ida och då är hälsningarna till dig.
Morfar
Hej Ida. Skoj att läsa om att du har kommtit fram och har det bra. Skall bli spännande att få följa ditt äventyr. Är avundsjuk på din värdfamilj, de har ju dragit vinstlotten. Kram från Camilla och resten av familjen i Varberg.