Att jag vaknar utan alarm det händer ungefär 10 gånger på ett år. De är de gånger då jag inte ställer något alarm på morgonen och klockan är allt som oftast närmre lunch än frukos. Jag gillar inte att vakna vid tio, då känns de ju som man har missat halva dagen. Kanske framförallt missat den underbara frukosten!
Att jag vaknar före alarmet. Det är sällsynt – exceptionellt helt enkelt. Men de få gånger som detta enastående faktiskt inträffar får man verkligen passa på att njuta! För det finns inget bättre än att ligga kvar med ögonlocken stängda och vänta på att alarmet ska bryta tystnaden. (För er lättväckta – jag är hemskt ledsen att ni inte får uppleva detta.)

Idag var en av dessa exceptionella dagar då jag vaknar före alarmet. Detta med den otroliga marginalen på en hel timma!
Bäst att njuta tänkte jag och låg kvar med ögonlocken stängda och lyssnade till tystnaden. Om den nu går att lyssna till?! I vilket fall som helt så var en timme till och med för länge för mig idag. (Hade klockat väckt mig hade en timma inte varit några problem som helst att snooza bort.) Så istället för att ligga kvar tassade jag upp och öppnade försiktigt dörren på glänt. Visst var det tillräckligt varmt för att ta på sig kläderna och njuta av soluppgången.
På med kläder – en långärmad och trekvartsbyxor räckte för att hålla värmen. Tog med mig förlängningssladden, datorn och den externa hårddisken. Helt rätt, det var dags för en ny omgång Body Balance!

När solen smet över grannhusets tak stod jag och gjorde solhälsningar. Det var underbart! Desto högre solen klättrade desto varmare blev det i solen. Tröjan åkte av och nu sitter jag här med korslagda ben och njuter av solens strålar som värmer. 28 grader varmt har de förutspått för dagen.

En strålande start på en perfekt dag!


Bilden är inte från idag, för här finns inte ett moln på himlen. Men så här vacker utsikt kan man få till frukosten.