Nu har vi fått tillökning i huset.
2 nya grabbar som förstår norska. (Vilket jag uppenbarligen inte gör!) De är två svenska snubbar som har bott i Oslo de senaste åren.

Så jag stod för guidning igår. 8 på morgonen traskade vi hemifrån och började dagen med att köpa pjäxor. Sedan blev det inköp av skidor och tillslut hamnade vi i kön till liftkorten. 1200 var vi uppe i backen och reda att ta oss an pudret!
Helt underbar åkning och jag flöt på mina 115 mm under foten. Det är lätt att vara fattig när man vet varför!

När vi åker sista åket ser vi en liten grön hjälm som ligger i en sjukvårdssläde efter i skidåkare som tolkar efter en skoter. Vi konstaterar ganska snabbt att vi tycker synd om snubben (antaget att det är en kille – procentuella chansen är ju betydligt högre att det är en kille både med tanke på könsfördelningen och vad vi respektive killar har innanför pannbenet).
Sista, verkligen sista åket. Liftarna hade tagit sista lasten upp och det fanns bara ett alternativ och det var att åka hela vägen ner. Man ska aldrig ta sista åket!
Stackarna måste haft obarmhärtigt ont där han låg och fick sniffa lustgas.

Gissa vad som satt i min soffa när jag kom hem. En norrman som åker i skidbacken med grön hjälm och som inte tog sig ner på egen hand efter sista åket…